Andreas Jönsson Båth

1685?-1760

Levnadsbeskrivning

Född beräknat 1685.

Tullskrivare vid Lilla Tullen och Västra Porten i Ystad (M).

I sin bok Ur Skånska Båt-släktens häfder (1905) har A. W. Lundberg placerat in Andreas Jönsson Båth som son till Jöns Hansson Båth i Västra Vemmerlöv. Lundberg haft säkert haft vissa tvivel kring sin slutsats eftersom han själv satt in ett frågetecken vid Andreas namn i familjeuppställningen. I Lundbergs släktutredning finns inga källor angivna som styrker Andreas koppling till familjen i Västra Vemmerlöv, eller att han ens levt i denna del av Skåne. De fakta som redovisas om honom är enbart från hans liv som tulltjänsteman i Ystad. Övriga medlemmar i familjen Jöns Hansson Båth håller sig i Västra Vemmerlöv eller i den närmaste grannsocknen, och det finns inga flyttlängder som styrker att någon skulle ha flyttat från Västra Vemmerlöv till Ystad.
Utifrån patronymikon vet man att Andreas far hette Jöns, och släktnamnet Båth har gått i arv. Det är sannolikt att Lundberg, i avsaknad av dagens teknik och därmed möjlighet till översikt, funnit Jöns Hansson Båth som den troliga fadern.
Enligt åldersangivelsen i sin dödsnotis skulle Andreas vara född omkring 1685. Man kan spekulera i om Andreas skulle kunna vara barn i ett tidigt äktenskap mellan Jöns Olofsson Båth med en icke namngiven kvinna, men det finns inget som styrker ett sådant äktenskap. Alternativt skulle han kunna vara en son i äktenskapet med Anna Karstensdotter, och i så fall född något senare. Men då Anna dör 1701 står inte Andreas mämnd i hennes bouppteckning. Vi vet att Andreas bodde i Jöns familj enligt katekismilängden för 1709, och kallas då Andreas Jönsson.
Det som ytterligare visar på kopplingen till Jöns Olofsson Båth är att Andreas och hans hustru Dorotea står faddrar till samtliga av Jöns son Olaus barn, fram tills dess att Dorotea avlider 1743. Även Jöns dotter Anna Kristina står fadder till Olaus barn, och Dorotea står fadder till Anna Kristinas dotter Ingeborg. Dessutom bodde Dorotea, som änka efter sin förste make men innan hon gifte om sig med Andreas, granne med Jöns Olofsson Båth i Ystad Sankta Maria.
Det är tydligt att det fanns en nära koppling mellan Jöns och Andreas och i bouppteckningen efter Jöns Olofsson Båth 1725 är Andreas en nyckelfigur, och han kallas nu Andreas Båth. Men bland dokumenten som bilagts bouppteckningen finns bland annat en räkning för Andreas utlägg i samband med sin morbror Jöns Båths begravning. Detta innebär att han inte kan ha varit Jöns son, men förklarar det faktum att Andreas och hans hustru står faddrar till bland annat Olaus Båths barn, dvs Jöns Båths barnbarn.
Jöns Olofsson Båth hade 6 systrar och det måste då ha varit någon av dem som var modern. Baserat på patronymikon vet vi att Andreas far hette Jöns.Tre systrar kan uteslutas direkt som moder till Andreas:Elna dog barnlös före 1710.Ingrid Olofsdotter Båth stod som piga, det vill säga att hon inte varit gift tidigare då hon 1693 gifte sig med Anders Andersson i Ståstorp.Una Olofsdotter Båth stod också som piga då hon 1698 gifte sig med Mårten Jeppsson i Vallby.
Systrarna Boel och Bengta var däremot båda gifta med män som hette Jöns.Boel Olofsdotter Båth var under 1680-talet, dvs tiden för Andreas beräknade födelse, gift med Jöns Nilsson i Östra Värlinge. De fick två söner, Nils och Per, som föddes beräknat 1682 respektive 1686. Per dog som 14-åring 1703. Den enda sonen som nämns i katekismilängd, mantalslängd eller annan källa och som nådde vuxen ålder är Nils. Om det funnits en bror Anders i denna syskonskara borde även han funnits med i katekismilängden. Detta är alltså troligen fel familj.
Bengta Olofsdotter Båth var gift med Jöns Persson i Östra Skrävlinge. Kyrkoboken börjar inte förrän 1688, men man kan räkna fram barnaskarans ungefärliga födelseår baserat på händelser i den. Per (1682-1690), Per (okänt födelsedatum, men nämnd i Katekismilängd 1704), Boel (1691-1751), Marna (1694- ), Kerstina (1697- ). Här finns det utrymme mellan det första barnet Per som dog tidigt och den äldsta systern född 1691. Men det finns inga källor som nämner någon Anders eller Andreas. Dessutom var det äldsta dottern Boel och hennes man som övertog gården i Östra Skrävlinge vilket indikerar att det inte fanns någon son att lämna över till. Bengta är möjlig som moder, men inte så trolig.
Den syster som återstår är Birgitta Olofsdotter Båth, Jöns Olofsson Båths äldre halvsyster. Om Birgitta vet vi inget mer än att hon var död år 1710, då hennes icke namngivna son fanns med vid brodern Anders Olofsson Båths bouppteckning. Tills vidare forskning ger oss nya ledtrådar får hon anses vara den mest troliga modern till Andreas. Och namnet Andreas kommer i så fall från hennes morfar.
Andreas och Dorotea fick inga egna barn.

Andreas Båth var redan 1716 tulltjänsteman i Ystad och fick 1744 pension med 72 riksdaler. Andreas Båth verkade vid lilla tullen, landtullen. Denna hade till uppgift att ta upp tull vid stadsportarna, s.k. portetull, för varor som infördes landvägen för försäljning i staden. Avgifterna inkasserades av tullskrivare, som lydde under en tullnär, och biträddes i arbetet av s.k. besökare. Tullskrivarna fick inte sällan hederstiteln tullnär, och så tycks också ha varit fallet med Andreas Båth. I dödboken tituleras han ännu 1743 i samband med hustruns död "tullskrivare", men i anteckningen för honom själv 1760 står det "tullnären herr Andreas Båth"
På 1753 års karta över Ystad är Andreas Båth angiven som ägare till fastigheterna 97, 98 och 81 i kvarteret Knut. Det var östra delen av kvarteret, gränsande till Stora Östergatan, Gåsegränd och Lilla Östergatan. Tomt nr 81 var obebyggd och förmodligen använd som trädgård, liksom den är än i dag. Husen på de båda andra tomterna syns ha varit tämligen bristfälliga och betecknades som "ryngor".

Levde med sin morbor Jöns familj 1709 på Ystad Sankta Maria No:27&28, Ystads Sankta Maria (M). Levde 1716 på Ystad Sankta Maria No:1, 2dra roten, Ystads Sankta Maria (M).

Död 2 maj 1760 i Ystads Sankta Maria (M). Dödsorsak: "Ålderdom och bräklighet"

Fadder till: Peter Båth.

Är du säker på att du vill logga ut?