Skytts Härad - Kulturhistorisk Beskrivning
Utdrag från "Skytts Härad - Kulturhistorisk Beskrivning" av Olof Christoffersson, tryckt i Trelleborg 1918.
--- sid 629 ---
Ur Skånska Bååth-släktens hävder.
Under denna titel utgavs år 1905 en bok av A. W. Lundberg. Boken som är en utförlig släktbok över nämnda släkt har likväl några brister vad Skytts härad vidkommer, i synnerhet beträffande Alstadgrenen av släkten. Vi skola därför söka komplettera denna släktkrönika och föra den vidare från Jöns Trulsson Bååth i Lilla Ahlstad som Lundberg säger att han ej omnämnes i Alstads dödsbok. Jo, Jöns Trulsson Bååth såväl som hans hustru och barnbarns efterkommande intill närvarande tid hava levat och dött i Alstads och angränsande socknar inom Skytts härad.
Dessutom omnämner Lundberg att Ola Trulsson Bååth var den sista av familjen Bååth som bebodde Bååtha-gården i Sjörup. Gården heter numera Minnesberg. Den beboddes ännu i två led av Bååth-släkten innan den såldes till Pegelow. Gården låg ursprungligen norr om landsvägen, öster om gården Sofiedal å vars ägor den legat.
Ibland Skytts härads invånare är det en del som kunna räkna sin härstamning ända in till trettonde århundradet.
Bland dem som känna sin härstamning så långt tillbaka i tiden är det i synnerhet dem som äro avkomlingar efter Magnus Baad som var landsdomare i Skåne 1405-25, dessutom rådman och fogde i Lund. Bland hans förfäder nämnas dels en man vid namn Johannes Baadh död före 1319, dels en annan Johannes Baat som 1332 d. 24/7 av ärkebiskopen Carl och domkapitlet i Lund befullmäktigades att insamla gåvor till reparationen av domkyrkans skröpliga valv. Magnus eller Mogens Baad tros också hava varit riddare ty 1428 19/7 nämnes han som sigillvittne, och har satt sitt sigill hos en riddare före en väpnare.
I danska geheimearkivet omtalas riddaren Abraham Broderson av familjen Bååth 1414. Denne var riddare på en del gods i Sverige och Halland på Varberg samt ägde också gård i Malmö.
Nils H. Lovén omtalar i sin bok "Folklifvet i Skytts härad",1) att kvinnorna i Bååthska släkten buro och hade från urminnes tider burit på sina bröstdukar sin ätts vapen med ett silverbroderat ankare och gamla Olof Nilsson Bååth i Bulltofta, vilken 1762 "gjorde berättelse för professorn L. J. Colling i Lund om sin ätt" omtalade att hans farbror Jöns Hansson Bååth i V. Vemmerlöv "till erinran av sin gamla adel förde en båt i taket över sitt bord och hade båten uthuggen på sitt bord i stufvan". Och ännu i senare tid hava Bååth-släktens
1) i originaltext står felaktigt "Livet i Skytts härad"
--- sid 630 ---
husmödrar plägat märka sitt linne med samma kännetecken.
Magnus (Mogens) Baads vapen (se sid. 485) finnas avbildade i Thisets praktverk "Danske Adlige sigiller". Bland dem synes ett litet som Mogens Baad begagnade 1405-16 som rådman och fogde och ett större som han begagnade 1419-24 på sina handlingar som landsdomare i Skåne. I samma verk finnes ett liknande sigill av år 1366 för Peder Aagesen som var son av Aage Ingwarsen till Bjersjöholm.
Magnus Baads sonsons son Sven Baad dog 1532 i Ystad där han varit rådman. Han begrovs i kyrkan där hans gravvård ännu finnes o. Bååth-vapnet förvarades bakom altaret ännu år 1762. Dennes son Jens Baad var tingsfogde i Oxie härad 1522 och levde i Hyllie socken vid Malmö 1532.
Hans son eller sonson Peder Baad var landbonde 1547 på ett Lindholms slott underlydande helt hemman i Naffentorp.
Sonen Niels Baad, hemmansåbo därsammastädes, dog 1583.
Dennes son Peder Baad inflyttade till Skytts härad och var 1606-35 landbonde på ett Börringe kloster underlydande helt hemman i Bodarps socken, som jämte andra gods varit förlänat till fru Görvel Fadersdotter (Sparre). Hemmanet innehades sedan någon tid av brodern Jens Nielssen Baad i Naffentorp. Peder Baad gav 1611 bland annat i matskatt "5 gaasekroppe". Det var troligen samma hemman, som sedan länge innehades av sonen Hans Baad, så länge han levde. Gården omtalas i 1661 års kartebeskrivning och var belägen i Västra Värlinge.
Denne Peder Baad var gift och hade en dotter vars son Knut mottog en gård i Östra Skrävlinge vilken morbrodern Peder Baad innehaft.
Dessutom hade Peder Baad trenne söner Hans, Olof och Peder. Den sist nämnde efterlämnade änka i Östra Skrävlinge död 1670.
Hans Baad (Bååth) bodde i V. Värlinge och blev stamfader för Värlingestammen. Efter honom härstammade också gårdsdrängen Hans Persson, som Nicolovius så mycket omtalar i sin bok.
Olof Pedersen Båth tjänade 16 år gammal för halv lön 1639 i Hököpinge, antagligen hos sin frände Niels Baad och 1640 i Naffentorp troligen också hos en frände. Men redan som 23-årig finner man honom 1646 såsom "hel lejegårdsbonde, kongens och Cronans tjenare" i Sjörup n:r 6 västra Alstads socken och 1654 därjämte på ½ gård n:r 8 därstädes. I 1658, 1665 och 1673 års jordeböcker står han tillsammans med Christopher Rassmusen för en gård under Börringe och kallas i de båda första för "lensmand". I jordrefningsprotokollet 1671 sägs att gårdarne städits under danska tiden och skilts åt för 50 år sedan då det varit i en gård under en man, men senare voro de två gårdar. I 1661 års karta och beskrivning står han under namn Oluff Päersson Bååt som ägare av gården n:r 2 liggande östan i byn vilken uppgives vara "Crono 1 mantal. Ränter hafre 3 skp. Pänningar 2:- Utsäde, Skiardet A. 12 4/5 skp. Skiärdet B. 12 3/5. Skiärdet C. 13 4/5. Höö 39 ½ lass."
I 1662 års jordebok nämnes han som åbo på ½ kronohemman under Börringe, donerad bland andra hem-
--- sid 631 ---
man av herr Gustaf Carlsson under frälse, samt såsom innehavare av ett öde hemman i samma by, för vilket räntan uppgick till 4 dl 20 öre 16 4/5 p:gr. I jordrefningsprotokollet av 1671 är Olof Bååth den största jordägaren inom Alstads pastorat. Det heter där "n:r 14 Olof Bååth Cronoheman till böringe, Sön Peer Olss. och Swen Olss. hästkar Anders N. Stedet j danske tijden, finnes upfört j Cronones jordebock. helften af föregående Christoffer Rassmus:s Gårdh, som han haf:r der af och gifwer Landgille 2 d. ½ t. hafra af samma Gardh, Hossbondehåll 31 d. Uthsädhe vthj Norre Wang. Rogh 15:-hafra 9:- Vestra Vang Korn 12:- hafra 7:- Lilla Vang Korn 9:- hafra 3:-. Summa 36:- 16: 3:- Eng 19 lass. Terminskatt borde han gifwa deraf 9 d men haf:r eij heller gifwit meh ähn som ½ g. Nembl:n 4½ d. till boringe, hafwer dessuthan till denne sin Gårdh, tfenne grunder, hwaraf een finnes upfördt för ½ Gård dhen andre för 1 heel Gårdh. hwar af han gif:r Land gille af dhem begge 3 d. 8 öre Penng och 2 skepp korn. Terminskatt har han aldrig deraf gifwet, Tredingztijonden inthet gifwet, såssom och ing. av denne byy. uthan haf:a det j Landgille Kyrkiotijond. hafwer han af den eena Gårdh eij heller uthlagdt, uthan alt hållet det för een Fäste som han haf:r under sin Gård. den där dock ähr effter Jordebocken 1 och ½ gård För Wågtijonde. haf:r han gifwet 5 skedd, af alla Grunderne. Helnerskyld 4 skepp haf:r alltså inthet giffet mehr än av 2:ne Grunder, boskap 3 par Stutar 1 Par Unga Dito 6 Kiör 2 Ung nödt 10 öök. 8 Fåår. 16 Swjn. Dito Olof bååt cronohemman till Böringe Lars Anderss och Per Holgerss. booer uthj huusset, som ähr bygdt på dhenne Ödheplats och gifwer åhrlig till bem:te Olof bååth, hwar af dhem 1 d:r Huusseleije och åtta dagars Arbethe om åhret Uthsädhe Norre Vangen Rogh 4: 5, hafre 5: 5, Vestre Vangen Korn 4: 4, hafre 4: - Lille Vangen Korn 4 - hafre 5: -. Summa 13: 3, 14: 3. Engh 7 lass Landgille effter Jordeboken".
Olof Bååths namn förekommer ofta i Bara härads domböcker på 1660- och 1670-talen.
Bland andra 1675 18/3 afkunnades dom i ett kravmål mot Christen Clementzon att han med ed skulle fria sig mot kravet och lagligen kalla Olof Bååth. Parterna infunno sig den 29 april, då Olof Bååth anförde, att ingen hade lof att svärja sig något till eller från och begärde dom efter recessen. Dommaren genmälde att dom är afkunnad efter de skäl, som förekommit under processen, och att Olof Bååth stånde det fritt att själv förestafva eden huru Christen Clemmetson svärje skulle. Vilket är egendomligt att käranden fick lov att diktera eden.
Även i Skytts härads domböcker från 1680-talet förekommer Olof Bååths namn flerestädes. Han synes hafva varit en i sin ort ansedd man. År 1685 16/6 erhöll han uppdraget att jämte nämndemännen Lars Andersson i Uglarp och Hans Olsson i Bösarp samt bonden Nils Larsson i Lilla Markie rannsaka uti ett ägomål vari Per Ibsson anklagar kyrkoherden i Västra Alstad herr Atzer Olsson, att hava tillägnat sig mera jord, än som rätteligen tillhör prästgården.
--- 632---
På senare åren hade han sin son Anders som rättegångsbiträde.
Olof Bååth vars namn är på olika ställen Ole, Olle, Olof, Ollof, Olluff, Baad, Baadh, Bååth, Båth, föddes 1623 sannolikt i Bodarp och dog som rusthållare i Sjörup 1688 11/9 och begrovs i Västra Alstads kyrkogård. Kyrkoboksanteckningen härom, vilken är den första dödsanteckningen i Alstads kyrkoböcker lyder "Anno 1688 d. 11 septemb döde Ole Båådh af Siörup, Begrofs d. 19 Huius Var 65 åhr gl - - - Lieh utj för wapehuusdören".
Den gravplatsen tillhörer ännu gården och däri ligga Tyskarne Pegelof och Bökman begravna. Olof Bååth har antagligen ej legat sjuk länge ty den 17 juli 1688 är han antecknad som fadder till ryttaren Jöns Göranssons1) tvillingar.
Han var gift tvenne gånger första gången omkring 1643 med Sven Madzöns av Sjörup änka vars namn ej är bekant. Hon hade tvänne döttrar i sitt första gifte. Bååth gifte sig för andra gången på 1650-talet med Johanna (troligen Andersdotter) född 1635, död 17022) 25/4 ej som Lundberg uppgiver 1702 25/1. Kyrkoboksanteckningen härom lyder: "Anno 17023) d. 25 april: dode Johanna Oluf Bådh af Siörup, begrafd den 10 maj var 66 ahr gl. -".
Olof Pedersson Bååths yngsta barn, sonen Peder Olofsson Baadh, född 1679 dog 1752 som handelsman i Köpenhamn och blev begraven mellan den 11-14 februari i madame Hollmanns familjegrav4) n:r 70 i St. Petri sogns kyrka. Han var stamfader till danska Baadh-släkten.
Peder Baadh kom tidigt till Köpenhamn, där han på 1690-talet var krambodsvend. I farbroderns bouppteckning i Fårabäck 1710 sägs han hava varit borta i 14 år och väntades då hem igen, men stannade i danska huvudstaden, blev 1717 6/12 borgare och järnkramhandlare och intogs samtidigt i "Urte- og Isenkræmmer- samt sockerbagerlauget". Han bodde då på Qvisten i sin blivande svärfaders Oct. Hollmanns hus och fick efter giftermålet butik i källarvåningen. Köpte på auktion 1751 9/7 efter svärföräldrarne deras hus vid Amagertorv.
Gift 1718 13/1 i St. Petri kyrka i Köpenhamn med Elisabet Magdalena dotter till gulddragaren Octavius Hollmann f. 1696, död 1763 13/4.
Sonen Octavius Hoffmann Baadh f. 1728, död 1800. Lärde sig hos fadern hans yrke, blev dräng 1743 och svend 1747, och övertog affären efter föräldrarnes död.
Han var gift med Anna Marie, dotter till köpmannen Christian Rosenberg. Med henne hade han tvänne döttrar. Elisabet Magdalena gift med kammarrådet och amtsförvaltaren Peter.
Andra dottern Christina dog ogift och begrovs i Hollmannska gravkoret.
Hans broder Olaus Baadths son, Peter Nicolaus född 1770, lärde järnhandlareyrket hos farbrodern hos vilken han blev dräng 1785, svend 1792. Övertog farbroderns affär i bolag med Fredrik Winther som också varit svend hos O. H. Baadh. De två stiftade således det stora affärshuset Baadh & Winther som i dessa dagar firar den 200 åriga danska Baadh-släktens jubileum i Danmark. Den har som bekant nyligen utgivit
1) i originaltext står felaktigt "Hans Fr st"
2) i originaltext står felaktigt "1701"
3) i originaltext står felaktigt "1907"
4) i originaltext står felaktigt "Hollman ses familjegraven"
--- sid 633 ---
en stålig Bååth-bok över den dansk-skånska Bååth släkten.
Olof Pedersson Bååth hade i sitt första gifte tre barn, 2 söner och en dotter samt i sitt andra gifte 10 barn, 5 söner och 5 döttrar. Av dessa omtalas sonen Anders såsom faderns rättegångsbiträde. En annan av sönerna Jöns Olofsson Bååth blev handlande och rådman i Ystad där han dog 1725. Han var stamfader för Ystads släktgrenen från vilken bl.a. skalden A. U. Bååth och författarinnan fru Cecilia Bååth Holmberg härstamma. Bland sönerna märkes dessutom den förutnämnde Peder som flyttade till Köpenhamn och blev stamfader för den danska släktgrenen. Sonen Göran var även handlande och bosatt i Ystad där han torde hava dött ogift år 1711.
Av sönerna kvarstannade Truls Olofsson Bååth i hemsocknen. Han var född antagligen 1665. I Västra Alstads dödsbok står antecknat om honom: "A:o 1709 d. 25 jan Döde Truls Bååth utj Siörup, begrovs den 17 febr., var 43 år - - -". Eftersom dessa streck stå skrivna under hans döda dotters Hannas dödsanteckning är det troligt att Truls Bååth var 43 år och 6 månader gammal när han dog.
Kyrkoboksanteckningen om Truls Bååths dotter lyder: "Anno 1706 den 9 maj döde Truls Bååths dotter Hanna utj Siörup begrovs den 20 Huius var 2 år och 6 månader". Han omnämnes flera gånger som fadder i Västra Alstads dopbok bland andra 1702 den 6 juni till nämndeman Påll Fricks tvänne söner Peder och Mårten som voro tvillingar. De föddes d. 2 juni. I Västra Alstads kyrkas stolslängd står det att stol n:r 8 tillhör gård: "8 Siörup Truls Bådth".1) Således tillhörde denna stol uteslutande honom; i alla de andra stolarne hade fler n:r delar.
Gift omkring 1701 med Boel Jönsdotter i hennes första gifte (gift 2:o 1710 1 jan. i Västra Alstad med rusthållaren i Sjörup Lars Olsson, född 1689 i Hammarlöv, död 1729 7 april, 40 år g. i Sjörup och i Alstad begraven) d. 1748 18 april i Sjörup och begravd i Västra Alstads kyrkogård.
Barn: Olof f. 1702 28 nov. i Sjörup liksom syskonen, och döpt 30 nov. d. 1703 4 maj, i kyrkoboken står: "Anno 1703 4 maj döde Truls Bååths son Olof av Sjörup begrovs den 8 huius var 22 veckor och 2 dagar gammal".
Jöns Trulsson f. 1703 kyrkoboksanteckningen lyder: "1703 den 13 nov. föddes Truls Bååths son Jöns utj Sjörup, mod. Boel Jöns Dotter äkta föräldrar döptes den 15 hujus Test: Jöran Bååth av Ystad, Anders Bååth Fårabäck, Rasmus Dristig utj Sjörup Måns Olufs ibid, Kirstina Påll Frick i Sjörup, Kristina Oluf Lars ibid, jungfru Benta av västra Alstad Marna Olufs dotter av Sjörup". Hans tvillingsyster f. samma dag dog d. 9 maj 1706.
Nills född 1706 18 jan., död före styffadern.
Oluf f. 1708 24 febr., dog enligt anteckningar 1760: "den 25 maj döde Ole Trulsson Bååth utj Sjörup av stark huvudvärk 53 år gammal begrovs den 6 juni". Han var den siste med släktnamnet Bååth som bebodde bååthagården i Sjörup. Namnet hade gården i lång tid och ännu levande minnas det. Senare har gården hetat Mickelssegården efter riksdagsfullmäktigen Mickel Mickelsson
1) i originaltext står otydligt "stolslängd står det: Stol n:r 8 tillhör n:r 8 Siörup Truls Bådth."
--- sid 634 ---
som var gift (24 mars 1771) med Ola Trulsson-Bååths dotter Boel som dog 1821 16 maj. Av deras 14 barn övertog sonen Anders fädernegården1) i Sjörup. Senare har gården hetat Pegelowska gården på grund av att f.d. generaldirektören Pegelow är född därstädes och hans fader ägde gården. Numera heter den Minnesbergs gård.
Olof Trulsson Bååth bibehöll länge släktnamnet. Han övertog efter fadern stamhemmanet i Sjörup och gifte sig första gången 1749 12 febr. i Lilla Slågarp med Marna Jönsdotter f. 1732, d. 1755 17 aug.; andra gång 1756 1 febr. i Fru Alstad med Bengta Svensdotter. I första giftet föddes sönerna Truls 1750, d. s.å.2) Jöns 1754, d. 1756, dott. Boel f. 1751.
I andra giftet föddes sönerna Truls Olofs Bååth 1757, d. 1779, Sven född 1758, d. s.å.2)
Jöns Trulsson Bååth son av Truls Olofsson Bååth föddes som ovan den 13 nov. 1703 och dog enligt kyrkoboken 1766: "den 15 juli dödde Jöns Trulsson i Lilla Alstad och begrovs den 25 ejusden, döde av tarmsjuka 63 åhr mindre 4 månader gammal".
Vid arvskiftet 1729 den 19 okt. efter styffadern Lars Olsson gjorde han, liksom brodern Olof, anspråk pä innestående fädernearv och arv efter fabrodern Anders Bååth i Fårabäck. Han flyttade sedan till hemmanet n:r 6 i Lilla Alstad som innehades av änkan Marna Mauritzdotter som var änka efter änklingen Olof Larsson från Lilla Alstad.
Kyrkoboksanteckningen härom lyder: "1731 den 27 juni Copulerades drängen Jöns Trulsson Båådh av Sjörup med änkjan Marna Mauritzdotter utj Lilla Alstad".
Jöns Trulsson Bååth omtalas sist med släktnamnet i Catechismuslängden 1731. I samma längd omtalas att han bland annat även kan skriva och var en av de sex i Alstads pastorat utom präst och klockare, som lärt sig skrivkonsten.
Han var hemmansåbo å n:r 6 Lilla Alstad och grundritningen av hans gård finnes å lantmäterikontoret å bygatekartan. År 1731 var han kyrkovärd i Västra Alstad. Släktnamnet lade han bort för att ej anse sig förnämare än de andra bönderna i byn.
Barn: Truls f. 1732 24 febr. tvilling, liksom fadern, dog samma år 2 april, tvillingbrodern var dödfödd.
Ola född år 1733 den 4 april, döpt den 6 maj. Dottern Elisabet född 1735 24 juni, döpt 29 juni, gift med hemmansåboen Hans Persson i Lilla Alstad n:r 5, vilken gård de sedan bortbytte mot n:r 2 Fru Alstad där man senare finner tvänne av deras söner bosatta. Den ene Per Hansson var den förste som begärde enskifte i Fru Alstad och utflyttade sin gård flera år förr än enskiftet i övrigt övergick byn. Jorden kallas nu Pärstorp. Denna Per Hansson var kyrkovärd i Fru Alstad, hans son flyttade till Hammarlöv.
Sehsa f. 1737 28 sept., döpt 29 sept. Gifte sig med Nils Olsson i Sjörup son till Ole Turuds och sonson till Turuds Ols i Lilla Alstad. Efter dem finnas det i Alstad flera efterkommande. I bouppteckningen efter Nils Olsson, som även varit kyrkovärd i V. Alstad, fanns icke mindre än fyra silverkannor och för övrigt ett stort bo. Av deras åtta barn voro två Jöns och Marna tvillingar.
Ola (Olluf, Olof) Jönsson, son av Jöns Trulsson Bååth, född enl. kyr-
1) i originaltext står felaktigt "fädernestammen"
2) d. s.a. = död samma år
--- sid 635 ---
koboksanteckningen Anno 1733: "Den 4 may föddes Jöns Truls son Ole utj Lille Ahlstad döptes den 6 hujus ächta föräldrar. Mott: Marna Mauritzdotter testor: Fru Pastorskan Brita Christina Carney utj Wästra Alstad, anders Larsson, Lars Ersson, Pär Nelson, Jöns Påhlsson utj L. Alstad: Jöns Christersen, Jöns Mauritzon, Agarp; Hustrun Ingar Jacob Lars; Pige Elna Larsdott. Pige Appolonia af L. Alstad". Ola Jönsson dog på födelsegården i Lilla Alstad den 2 juni 1798 av "tärande sjukdom och svag mages plågor 65 år gl. begrovs den 15 ejusdem" å Västra Alstads kyrkogård. Innan han dog hade han upprättat testamente till förmån för sin fjärde hustru. Ola Jönsson var förut bosatt i Lilla Slågarp troligen på sin första hustrus egendom. Sedan övertog han fädernegården i Lilla Alstad. Han var kyrkovärd under 10 år i V. Alstad. Han underskrev 1778 d. 26/4, närmast kyrkoherden, Västra Ahlstads sockens skolreglemente. Hans namnteckning finnes även kvar å 1767 års bygatekartahandling, vilket namn är avbildadt här ovan å sid. 114.
Gift fyra gånger, första gång 1757 med enkan Sisele Davidsdotter i Lilla Slågarp död 1764 17/12, 60 år gammal.
Gift andra gång d. 21/4 1765 med pigan Mätta Mickelsdotter. Dotter av Mickel Jönsson i Klörup (vilken dog derstädes d. 31/12 1747 noga 50 år) och syster till riksdagsfullmäktigen Mickel Mickelsson, som ovan omtalats var gift med Ola Jönssons kusin Boel Bååth. Mätta Mickelsdotter var född d. 9/11 1742 och dog 1784 3/9 av moderpassion. Hon födde flera barn. Den förstfödde kallades Mickel f. 1765 7/12, dog i unga år.
Vid deras första dotters Sessela döpelse var det mycken glädje och många faddrar efter vad man kan förstå av dopboken, i vilken kyrkoherden inskrivet det ovanligt vackert emot de andra. 1767 "d. 14 maj kl. 2 e.m. föddes, skatteåboens Oluf Jöns dotter Sessela med modern mätta mickeljdotter äkta Föräldrar i Lilla Ahlstad, blef till det heliga dopet framburen den 17 ejusdem af Fru Pastorskan Giöja Santeson i W. alstad Testor Hans Persson Bengt Hansson och drängen Lars Trulsson i Lilla Ahll stad, drängen Jöns Jönsson och Mauritz Jönsson i Klörup, och Lars Olsson i Kierstrup. Mickel Mickelson i Klörup, hustru Elna Jiune, karna mårten Jöns Marna Truls Båt och pig. Sissa samt Boel Hans dotter Sissa Jören Hans, Sissa Nils Ols i Klörup, pigan Guneld mickels dotter i Klörup".
Som det synes i dopanteckningarne tycks det hava varit mycket vänskapligt mellan svågrarne Ola Jönsson, Nils Olsson, Per Hansson och kusin svågern Mickel Mickelsson, ty de voro jämt och ständigt faddrar till varandras barn.
Sessela gifte sig 1785 d. 22 maj med änklingen Nils Olsson å nabogården. Med honom födde hon trenne döttrar. Blev änka d. 19/2 1793 gifte om sig den 15/12 samma år med drängen Hans Jeppsson från Haglöse. I detta äktenskap födde hon åtta barn av vilka två voro tvillingar. Hon dog d. 25/4 1810 av kolik.
Hans Jeppsson, yngsta son av Jeppa Cristophersson i Haglöse och han hustru Gunnela Andersdotter. Han var f. 3/1 1768, och döpt "d. 4 ejusdon hema", dog den 5/7 1831.
Jeppa Christophersson gifte sig d.
--- sid 636 ---
24/3 1752 med Gunnela Andersdotter, dog d. 3/5 1782 65 år g.
Gunnela var yngsta barn till Anders Andersson och. hans hustru Karna i Klörup. Anders Andersson, äldsta sonen till Anders Persson o. hans hustru Kiersti Olufsdotter å n:r 4 Klörup, vilket de ägde 1696.
Hans Jeppsson o. Sessela Olsdotters överlevdes av tvänne söner Olof och Jeppa samt dottern Gunnilla.
Sonen Olof Hansson, kyrkovärd o. nämndeman, föddes den 15/10 1803 och dog d. 7/11 begravdes den 20/11 1874. Han övertog fädernegården och gifte sig annandag pingst 1831 med pigan Mätta Nilsdotter född den 3/4 1813 och d. 12/4 1869.
Hon var dotter av lantbrukaren Nils Andersson, Åkarp (numera Idala gård), Gislöfs socken, född derstädes den 9/1 1786. död 27/1 1841 och hans hustru Boel Jeppsdotter. Dotter av Lars Jeppsson derstädes, f. 19/10 1785, död d. 27/9 1840. Nils Anderssons fader hette Anders Andersson f. 6/9 1745 död 3/7 1822, och modern Hanna Jönsdotter f. i Trelleborg d. 10/12 1754 d. i Åkarp 2/2 1827. Anders Anderssons förfäder bodde å samma gård år 1661 och hette då Anders Andersson.
Olof Hansson och Mätta Nilsdotter hade följande barn Hans f. 2/12 1832 d. 1915, Per f. 8/11 1834 d. 1892, Nils f. 27/8 1836 d. 1905, Anders f. 2/5 1838, Cecilia f. 26/12 1841, Jeppa f. 12/12 1843 d. 1900, Bothilda f. 27/2 1846 d. 1910, Kjersti f. 25/11 1848 d. 1898, Jöns f. 4/8 1851, Lars f. 20/2 1855 d. 1857.
Anders Olsson övertog fädernegården den han ännu bebor.
Cecilia gifte sig den 27/3 1867 med Christoffer Nilson i Fru Ahlstad, f. i Simlinge d. 2/2 1841, död i Fru Ahlstad d. 11/2 1882. Son av Nils Jönsson och hans hustru Mätte Olsdotter född i Simlinge den 27/6 1818, död därstädes 16/5 1868. Nils Jönsson f. i Södra Virestad d. 24/12 1812, död i Simlinge 18/9 1898, son av Jöns Larsson o. hans hustru Karna Jeppsdotter. Dotter av Jeppa Larsson i Åkarp och syster till ovannämde Boel Jeppsdotter.
Christoffer Nilsson och Cecilia Olsdotters barn Olof f. 1868 16/3 d. 5/9 1868, Olof f. 28/9 1869, bebor fädernegården, Lars f. 10/3 1872 d. 3/4 1872, Lars f. 11/12 1873, Nils f. 27/11 1877 d. 10/3 1910.
Den 22/9 1768 föddes Olof Jönssons son Jöns, vilken 1794 12/1 gifte sig med änkan Kersti Larsdotter å gården n:r 5, Lilla Ahlstad. De fingo flera barn men vart de senare flyttade, har jag ej kunnat följa.
Den 7/3 1770 föddes sonen Mickel vilken dog 12 dagar gammal. Några dagar derefter födde Ola Jönssons hustru ett gossebarn som fick nöddop och dog strax derefter.
Olof Olsson son av Ola Jönsson f. 5/2 1772, d. 15/11 1819 av rödsot. Var hemmansåbo på det störste hemmanet i Lilla Alstad. Gift 1798 28/5 med enkan Elna NiIsdotter, som först varit gift med Mårten Jonsson å gården nr 1 Lilla Alstad. De födde bland andra barn sonen Mårten som övertog gården efter fadern och hans son Ola Mårtensson, dog derstädes 1896. Dottersonen Olof Hansson Heinér d. 18/9 1904.
Olof Ols andra son Olof flyttade till St. Slågarp. Gården bebos ännu av hans sonson Olof Jönsson.
Olof Olsson köpte å auktionen efter sin fader det till 100 d.s.m.1) i
1) d.s.m. = daler silvermynt
--- sid 637 ---
bouppt. se sid. 442, värderade stenbordet i vars ekefot är inskuret O. J. S. M. M. D. Ano 1765. Bordet finnes kvar på gården ännu.
Rasmus Olsson son av Ola Jönsson f. 24/1, kl. 10 f. 1774, d. 8/1 1829 övertog fädernegården som han vid enskiftet utflyttade. Gifte sig med pigan Mette Nilsdotter från Fru Ahlstad. Rasmus Olsson omtalas hava varit mycket stor och stark.
Av deras barn voro Nils och Jöns tvillingar f. 1807. Sonen Ola övertog fädneregården och gifte sig med Elna Jönsdotter. Bland deras barn voro Jöns och Karna f. tvillingar d. 7/5 1832. Dottern Mätte blev gift med nämndemannen och rusthållaren Sven Olsson Gadd i Västra Ahlstad, de fingo trillingar. Elsa gift med Per Persson. Hon var mycket intresserad för växter, dessutom en skicklig djurläkare.
Mauritz Olsson, son av Ola Jönsson f. 26/7 1776, gift med pigan Elsa Persdotter och bosatt i Hammarlöv. Han sägs av egen praktik hava varit en mycket skicklig djurläkare och en gång i Malmö botat två hästar, vilka skulle skjutas såsom obotliga. En son och sonson har ärft konsten.
Av deras 11 barn voro tvillingar födde 2 gånger. Deras yngsta son, Rasmus dog i Önnarp och hans son Sven Rasmusson är mjölnare i Sjörup. Rasmus Mauritz hustru var Nils Pehrsson dotter Kersti som omtalas å sid 171 av A. Lundberg.
Marna, dotter av Ola Jönsson f. 1779, d. 31/3 gift med Per Hansson i Fru Ahlstad egde och utflyttade gården Torneholm der deras namn ännu äro inskrivna.
Elisabet, dotter av Ola Jönsson, f. 1781, d. 21/7, dog ogift d. 21/2 1802.
Ola Jönsson gifte sig tredje gången 178- med Elna Hansdotter, vilken dog vid barnsbörd 28 år gammal och begrovs den 24 mars tillika med fostret, en dödfödd dotter.
Gifte sig för fjärde gången 178- med Gertrud Mårtensdotter troligen från Fru Alstad, der hon också troligen åter som änka ditflyttade och gifte sig med lantbr. Per Jeppsson, ty hennes styfdöttrar Sesela och Marna äro omnämnda som gudmor vid Per Jepps och Gertrud Mårtensdotters barn.
Med sin fjärde hustru hade Ola Jönsson sonen Jeppa f. 7/1 1788 och dottern Mätte f. 3/8 1789. Deras efterkommande kan jag ej finna, möjligen att Mätta blev gift med Per Persson på Vestra Torp i Fru Ahlstad och begravdes d. 27 maj 1811 med likpredikan, nära 22 år.
Som här ovan omtalats inflyttade Olof Pedersson Bååth år 1646 till Alstads Pastorat. Inom 150 år var hans efterkommande bosatta på nära alla bondgårdarne inom Sjörup och Lilla Ahlstads byar och en del gårdar i Fru Ahlstads by.